torsdag 31 oktober 2013

När katten är borta dansar lillråttan på bordet

Att Sibbe klättrar på både vardagsrumsbord och köksbord är ju ingen hemlighet. Att han inte har börjat gå än är ju inte heller någon hemlighet. Liksom det faktum att Axel träffar båda barnen mer än jag. Därför var det ju väldigt roligt för mig och lite bittert för Axel att Séur idag tog två egna steg, strax efter att Axel åkt iväg över helgen. Det började med att han öppnade en kökslåda och drog ut visparna. "Nä-ä, lägg tillbaka dom" sa mamman, varpå Lillprins Bus gjorde just det, och stängde lådan. Sen tog han två steg framåt för att nå lådan och dra ut den igen, tog upp visparna och stoppade dem i munnen. Sen passade han på att slänga ut lite skedar och gafflar på golvet också. Men två egna steg! Snart springer han 17 km med mig :)

måndag 14 oktober 2013

Dagisplats

Yes. Så var det klart. Sibbe kommer börja på dagis (läs förskola) i Januari nästa år. Skönt att veta hur livet blir framöver, och säkert skönt för Sibbe att slippa en lite deppad pappa som mest bara vill gå och lägga sig hela tiden.

Igår och idag har vi suttit och tränat på olika djurläten med hjälp av Esters gamla småbarnsböcker. Hästen och katten satt bara jag öppnade sidorna. Men när vi körde kroppsdelar så blev han fundersam. Han tittade ut i hallen då vi skulle peka på foten. Det är klart, det är ju alltid i hallen som fötterna ska fram då vi ska ta på skor och gå ut!

/lättad

lördag 12 oktober 2013

Séur



 Syskonmys i soffan


 Klätterapa...

 Strax efter klockan ett i natt!



"Jag vill också hjälpa till med maten"

tisdag 8 oktober 2013

Stora steg för killarna

Igår hände det. Sibbe satt i fåtöljen och pysslade med någonting, jag låg och vilade min stackars nacke i soffan. Jag hittade en bok som jag frågade honom om han ville läsa. Det blev full fart ner för fåtöljen. Jag hade inte glasögonen på just då, men jag såg ändå hur han - inte helt olik en zombie - sträckte ut båda händerna för att liksom nå soffan. Då han inte gjorde det så tog han ett steg, helt själv, utan att hålla i sig! Ett steg. Det är så det börjar.

Samma var det för oss idag, ett stort steg till. För första gången sedan pappaledigheten så orkade jag mig bort till öppna förskolan. Jag har känt mig som en riktigt dålig pappa som inte gått dit och gett honom social stimulans innan. Han blev överlycklig bara han fick komma ner ifrån vagnen i en främmande miljö och trots att han var dödstrött redan innan vi gick så lekte han flitigt i en och en halv timma. Gött mos.

söndag 6 oktober 2013

Söndag med Sibbe

Vår rockstar tar sjungandet till nästa nivå:
"hng-hng hng-hng HÄRNA hng" :) Han tog verkligen i på "härna" också, för att riktigt visa vad han kan.

Lyckades knäppa en sån här bild idag också:


Det var inte bara enkelt, för han var mer intresserad av kameran än av att stå, men till slut så... Efter det tog vi en joggingrunda medan pappan och syrran var på bio. Underbara höstdag med lillprinsen!

Jag bjuder på ett par bilder till bara för att jag ändå har kameran inkopplad i datorn:








fredag 4 oktober 2013

Ett musikaliskt geni

Musiken ligger i generna. Ikväll låg han i sängen och nynnade Blinka lilla stjärna innan han somnade. Jag stod i hallen och hörde, berättade för Axel som spelade in. Synd att man inte kan lägga ut ljudfiler här, annars hade ni fått höra världens finaste 15-månadersprins sjunga sin första sång <3

onsdag 18 september 2013

Stand up comedian

Ja, alltså, Sibbe är verkligen en stand up comedian, om vi frågar han själv. Han ställer sig upp - och tycker det är JÄTTE kul.

Det är fortfarande mest bara bus hela tiden här hemma. Ligger något framme så är han där  och "tar hand" om det. Det blir ju en del spring runt i lägenheten för pappa, då vi bor så trångt att allt måste ligga framme hela tiden... men kul med glad pluttis.

"Lilla Gurkan" flög ur mig här om kvällen då jag hörde att han vaknat och jämrade sig innan vi ens lagt oss. Så, det är det nyaste smeknamnet alltså.

Här om dagen så skulle jag lyfta upp Sibbe ifrån golvet. Jag tog honom och märkte att han ville kramas. Så sa han med samma tonfall som oss andra i familjen (speciellt Ester då hon ska kramas) "KJAAAAAAM". Det var väldigt gulligt.

Det finns mer som jag ville skriva men har glömt. Allt är lite vagt utan ordentlig sömn (whine whine). Vi får väl se om lill-skurken inne i sovrummet lugnar ner sig snart så jag kan lägga mig en stund.

tjofadderittan