Growing people

Efter en ny kontroll på BVC kan jag nu meddela att bustomten vid 24 dagars ålder har gått från 3.98 kg vid födseln till 5 kg blankt. Matvrak! Han hade vuxit ytterligare 2.5 cm sen senast och mäter nu 0.575 m.ö.h.

De senaste dagarna har vi/Séur även hittat nån sorts rytm i ätandet, han äter mer åt gången och mer sällan än tidigare. Återstår att se om det håller i sig.

starke man

Idag då jag satt bredvid Séur i soffan så klagade han som vanligt på att mamma inte var nära. Jag tyckte att han kunde få sig en liten utmaning och vände över honom på mage - då blev han tyst minsann...i ca. 4 sekunder. Sedan gjorde han något ballt. Han sparkade ifrån som jag sett honom göra förut, och genom det tog han sig framåt centimeter för centimeter. Sedan vände han sitt huvud från ena sidan till den andra, så han slapp titta in i soffan. Det är ganska tidigt att kunna vända på huvudet så, och tydligen var det inte första gången heller. Coolt.

Stenåldern

Ibland undrar jag om inte stenåldersmänniskans jaktinstinkter var/är genetiskt betingade. Det känns åtminstone så när jag ser Séur attackera maten emellanåt... Hack och hugg för att överleva ytterligare en dag (vilket han har gjort - men med tanke på förra inlägget har jag dubbelkollat andningen bra många gånger... Men som sagt, still alive!)

Plötslig spädbarnsdöd

Jag hoppas innerligt att jag aldrig någonsin behöver få veta hur det känns att förlora ett barn. Det räcker med extrakontrollerna pga. minskad aktivitet i magen under graviditeten och det faktum att Séurs hjärtljud gick ner tillräckligt mycket för att till och med oroa sjukhuspersonalen under förlossningen. I morse fick jag känna på den där ångesten ett par sekunder igen; lilleman låg bredvid mig i sängen hela natten, Axel sov på soffan för att få sova (vilket han ändå inte fick eftersom Ester vaknade med jämna mellanrum...) Det bästa för spädbarn sägs vara att sova på rygg i egen säng, helst med napp, för att undvika plötslig spädbarnsdöd. Om de sover i föräldrarnas säng ska de ha mycket utrymme, vilket ju ändå fanns eftersom det bara var vi två.

Séur åt vid 00.30 och sen igen vid 03.15, vilket kändes helt okej. Vi somnade om efter 3.15-amningen och vid 4.30 vaknade jag igen. Séur låg med ansiktet bort från mig, inga problem att få luft med andra ord. Jag kände ändå efter om han andades, en reflex som sitter nånstans i ryggmärgen. Jag började med det när Ester föddes och de få gånger hon sover i vår säng nuförtiden så känner jag fortfarande efter när jag vaknar mitt i natten. Man kan aldrig vara för säker, även om hon knappast kommer drabbas av plötslig spädbarnsdöd. Ångesten som gick genom kroppen när jag inte kände att hans mage rörde sig upp och ner som den borde går inte att beskriva med ord! Som tur var så räckte det att skaka lite på honom för att han skulle röra sig och grymta tillräckligt för att visa att han fortfarande levde. Kanske var det bara pyjamasen som var knölig i kombination med att jag bara var hjälpligt vaken som gjorde att jag inte kände något, men på något sätt var det ändå rätt tacksamt att han gnällde så pass att jag vaknade av det ungefär en gång i halvtimmen resten av morgonen...

snabba kast

I natt var Séur inte så glad. Det verkar vara lite jobbigt i magen. Vi har beslutat att försöka sluta med nappen precis då han börjar få in känslan för den, mest för att han inte ska glömma hur han beter sig vid mat-"bordet" :(

Då vi gett så många konstiga smeknamn till hans syster så trodde jag lite oroligt att det inte fanns några fler på lager till nästa barn. Men inspirationen följer ju med individen och vi är redan igång med ett par var, alla tre:
Skurk (Storasyster vill gosa med den lille och vet inte riktigt hur hon ska behärska sig, ofta blir det lite ryckigt   då hon kommer nära - ackompononerat av hennes tilltalsnamn på Séur "Du då, min lilla Skurk!").
Lilleman
Bustomten (Jess tycker tydligen att det är en liten tomte hon fått ut)
Tramshögen


..fler lär ju dyka upp (var någon jag glömt just nu)...

Syskonkärlek

BVC

Igår var vi på inskrivning på BVC. Bustomten har gått upp 3 hekto sen födseln, vilket väl inte är konstigt med tanke på att han äter konstant! Däremot kan man ju börja ifrågasätta mätningen på förlossningen, eftersom mätningen igår (då han var 10 dagar) visade 55 cm - mot att han officiellt var 51 när han föddes...

Så här söt kan man vara när man sover. Vi försöker dock att vänja honom vid napp istället, i hopp om att det är lättare att avvänja när det blir dags... Tummen finns ju alltid till hands, medan man kan slänga napparna när han börjar bli för gammal för att ha dem.

Namnet

Ja, det är säkert ett par som funderar över det här namnet: Séur.

Några har redan uttryckt sina problem med att uttala det, men om du tänker på det så är det inte så svårt egentligen. Tänk "C-UR". Jag tänker mig att alla nya namn känns ovanliga och främmande ifrån början, det var säkert likadant med namn som Anders, Bengt, Anna och Bodil en gång i tiden.

Varför namnet då?
Jo, det var något som jag drömde för sisådär en tio år sedan. Det var första gången jag hörde det själv. Jag minns inte allting så kristall-klart, men jag minns kontentan: Jag lovade mig själv, och även Gud, att min första son skulle heta Séur. Det kanske känns konstigt och en gnutta skum-religiöst att lova Gud något sådant, men det kan inte hjälpas om du känner så. För min del så är det inget 'mumbo jumbo', inte heller någon profetia inblandad i namngivandet... även om drömmen även handlade om något som skulle hända. Med tiden har det blivit mer av ett hedersgrej för mig att hålla fast vid namnet. Jag har inte velat ändra mig bara för att jag inte kommer ihåg allt jag drömde, eller för att det inte känns lika viktigt såhär tio år efteråt. Så min sons namn är nu ett litet bevis på att jag ändå kan hålla det jag lovar i visst mått. Sen tycker jag det är rätt coolt att jag först fick "höra" hans namn i en dröm där jag var i dialog med Gud.


/tjipp

6 dagar med ett underverk

Japp, sex dagar har gått sen vi fick vårt senaste underverk. Sex underbara dagar! (Även om storasyster delar livet i lika delar stolthet och avundsjuka och är exalterad till tusen mest hela tiden). Vi kommer göra en närmare presentation av Séur framöver, men för nu så blir det bilder.