Sjuktstugan fortsätter

Så här ser det ut i dubbelsängen i em, då stora delar av familjen är sjuk och ingen riktigt orkar vara uppe med barnen... (Tre av fyra har spytt de senaste dagarna och Mamma O väntar mest bara på att den röriga magen ska ge med sig utan att orsaka någon egentlig skada...) Just Séur har dock inte spytt på 48 timmar och är väl således frisk, men har fortfarande dålig aptit, kissar mindre och spottar ut vätskeersättningen... Även Ester är piggare igen, men har ca 20 timmar kvar tills hon är smittfri.

Sjukis

Lilla Bustomten har blivit sjuk. Han började spy igår morse och fortsatte med det hela dagen igår och sen vidare idag, lyckades inte behålla någon mat alls. Efter ett par samtal till sjukvårdsupplysningen ordinerades han vätskeersättning, men när han ändå blev hängigare och inte kissade som han borde så åkte vi in till akuten i eftermiddags, där han diagnostiserades med vinterkräksjukan. Det är en sjukdom som aldrig har hittat till Casa Ovekrans förut, så just nu håller vi tummarna för att han inte smittar någon annan! Jag hoppas innerligt att vi andra är immuna, eftersom vi aldrig har drabbats tidigare år... Läste idag att ca var femte svensk är immun mot det vanliga viruset. Vår lilla superhjälte är dock stark i sin svaghet, han försöker vara glad när han orkar och har varit väldigt tapper med vätskeersättningen! Vi har även lyckats få i honom lite mjölkersättning som han har fått behålla nu på kvällskvisten, så imorgon kanske det är som vanligt igen? Det brukar ju gå över ganska fort, eller? (Det är ju vad jag har läst mig till eftersom jag inte har någon egen erfarenhet...) Hur som haver barnen kär, vi blir nog hemma (eller Séur iaf, med någon vuxen) fram tills helgen, sen får vi se hur han mår.

Reach out

Séur har fått för sig att han ska ta fatt i pappas skålar och glas då pappa sitter och äter med sin son i knät. Det kan ju bli lite knasigt om han lyckas, men för det mesta sitter/står han bara där och slår febrilt i luften eller som idag, på pappas arm.

Det här med att sträcka sig och ta fatt i saker är jätt kul. Fötterna i munnen kan göra Séurs dag alldeles underbar verkar det som... hoppas han inte håller fast vid detta i tonåren.

Så har han hittat bjällran på babygymmet också. Han låg och slog på den ganska länge idag. Då jag satt och tittade på så insåg jag att hans syster aldrig ens intresserat sig för den där bjällran. Det är häftigt att märka sådana skillnader redan nu.

Så kom vi till nattningen ikväll. Séur har ju några gosedjur som förgyller natten i hans lilla säng. En katt, en apa och ett lejon. Lejonet är favoriten. Ikväll låg bara apan och katten där då jag lade ner honom, så jag gick ut och letade efter Lejonet i vardagsrummet. Katten och apan fick ligga på samma sida så länge, eftersom Lejonet skulle få en egen sida brevid Séurs lilla huvud. Men VA?!, när jag kom tillbaka så låg ju katten på andra sidan. Hah, han vet hur han vill ha det. Ett gosedjur på varje sida, då kan han sova.

Hoppgunga

Igår var det äntligen dags att inviga Séur i hoppgungan...eller hur man säger. Han såg väldigt glad ut, och delvis förvånad (som alltid?). Men det verkar bli en ny favorit.

En annan nyhet är att han kan dra i sig en hel portion bebisgröt nu. Och att han även börjat med andra smakportioner...

Jag o mina fötter!

Yumm, gröt!

Leka häst

Det här är mest ett bonusinlägg, men jag tyckte att min kära fru hade glömt en viktig detalj i sitt inlägg som hon skrev igår.

Ester lekte häst i sitt rum och Skubbis låg i hennes säng och tittade på. Efter en stund var hela familjen samlade. Jag trodde det var Ester som var väldigt ambitiös i sin lek. Men det visade sig vara Séur som låg och smackade med munnen minst lika mycket! Han härmas bra och jag tycker det är imponerande att han kan smacka med munnen redan :)

Förresten så härmade han mig också då jag skulle byta blöja här om dagen. "Nu så!" sa jag och han drog igång med nått liknande ljud. Och igår, då han var väldigt trött och pappa tramsade lite för mycket, då blev han riktigt arg på mig och så började han tjata om mamma tills hon kom och tog hand om nattningen istället. Han var fullt besluten om vad han ville ha och han kunde kommunicera det. Vilken kille. :)

Sigge

Ester har en tendens att ge folk smeknamn. Oftast slutar de på -is, t.ex. mammis, pappis och faster Malenis. Men lillebror, han får heta Sigge. Eller Siggu. Men det är bara hon som får kalla honom så, hon tillrättavisar skarpt när nån annan försöker!

Idag satt "Sigge" i sin stol i köket, medan jag lagade mat o Axel badade med Ester. "Jaungi!" sa han. "Är du hungrig? Det tror jag inte!" svarade jag, eftersom han nyss ätit och dessutom mycket. "Näe!" svarade han då. Sen fortsatte han "jaungi, jaungi, ungi" så jag gav honom en flaska för att testa (inte för att jag tror att han kan prata än egentligen...) Då skrattade han bara åt mig! "Där lurade jag dig allt, mamma!" :)

Fyra månader har han hunnit bli, vår lilla Gubbis! Idag har vi testat gröt för första gången. Det gick sådär. Första skeden gick jättebra, men sen var det lite läskigt... Men vi fortsätter testa :) Förutom det är han framåt i det motoriska, men det har vi gått igenom förut... Han sover bra i sin egen säng, somnar själv och vaknar bara för att äta och/eller byta blöja (han kissar massor på natten!). Han är oftast glad och lyser upp tillvaron för hela familjen och han älskar sin syster! Och hon (och vi!) älskar honom <3