Bye bye baby

"Jag ska va stor kille och sova utan nappen!" deklarerade Sibbe stolt strax innan avfärd till mojje o morfar igår. Busigare blick syns sällan, men jag uppmuntrade hans val - och smög ner en säkerhets-napp i väskan ändå. Ville inte behöva sitta 7 mil från närmsta napp om nattningen skulle skita sig.

På kvällen frågade han inte en enda gång om nappen, sov hela natten och i morse lät han närmast förolämpad när han såg att jag ändå tagit med en napp. Ikväll somnade han också utan nappen.

Jag tror han kommer vara min lilla bebis I minst 50 år till, men jag måste säga att det gått fort på sistone. Välling, nappflaskor, blöjor och nu napparna. Bebisattiraljerna försvinner en efter en. Snart får vi sjunga om studentens lyckliga da'r!

Välja vägen hem

Syrran har myntat uttrycket "Hemliga vägen" ...eller egentligen var det jag men hon fick känna att hon gjorde det. Jag ville ta enklaste vägen hem ifrån Gränby centrum en dag, så vi gick mellan husen istället för den långa promenadvägen där Sibbe alltid fastnar och leker med pinnar. Jag tror att jag hade matkassar i händerna....

Hur som helst, nu är uttrycket myntat och då vi går till och från förskolan så tar vi oftast samma väg mellan husen. Då har vi möjlighet att se en racerbil, en gammal klassiker, katter och hundar. Igår såg vi både en hundvalp med sin mamma och en kattunge. Så Sibbe gillar ju den vägen bäst. Men nu är det ju inte så ofta solen tittar fram längre, och när den gör det så lyser den ju bättre på den gamla hederliga gångvägen som ligger öppen utan massa hus som blockerar ljuset. Idag ville jag gå den gamla vägen då det ändå var liiiiite solljus där. Jag frågade:

"Får pappa välja väg idag Sibbe?"
"Ja, du får välja hemliga vägen"

Tack. Vi gick hemliga vägen, men vi såg varken djur eller specialbilar. :(

Rimord

När syrran rabblar rimord är lillebrorsan inte sen att haka på. "Flinga" sa E. "Bringa", kontrade S, förvisso utan att veta vad det är. Men det rimmar. Sen sa han "Glapp. Då kan du säga julklapp!" Eftersom han inte visat något särskilt intresse för bokstäver och ord (utom när man säger ett oengagerat "mmm" som svar på någonting och han säger "Säg nåt riktigt ord istället!") så blev jag positivt överraskad av utvecklingen.

Och med det sagt så lever vi alla fortfarande, även om vi uppdaterar sällan.

Lördagsgodis

Förra helgen var E bjuden på kalas. A jobbade, så under tiden E var borta så åkte jag o S till IKEA för lite lunch och inköp. I kassakön hittade S de strategiskt placerade Dumlepåsarna och frågade om han kunde få en. Eftersom det ändå var lördag så sa jag ja. Han höll stolt i påsen tills det var vår tur att betala, då la han upp den på bandet själv (viktigt det där!) och tog den igen så fort kassörskan scannat in den. "Ska du få lördagsgodis?" frågade hon snällt.

I bilen sen hade Sibbe tydligen funderat över det där; "Hon sa att det var lördagsgodis. Men det är ju Dumle!"

Ja, rätt ska va rätt...

Ord som jag kommer sakna

Hanburjade = Hamburgare (Han började)
Mjukosbyxor = Mjukisbyxor (Mjukost-byxor)
Russkelkana = Rutchkana

Bebis-tjuv

Igår satt jag och Sibbe på balkongen och åt glass medan tjejerna var ute på stranden. Vi hörde sirener nerifrån stan (i vanlig ordning), så Séur gjorde vad han kunde för att försöka se vart de kom ifrån. Jag sade att det inte gick och se för att det var för många hus i vägen, men att det säkert var en polisbil. Då tyckte Sibbe så här: "Ska vi ringa polisen någon dag?". Men det kan man ju inte bara göra för att man vill, utan man måste ha någonting viktigt att säga dem först. Som att man ser en tjuv t.ex. Och nu började Sibbes fantasi att blomstra upp. Han tog sin knutna hand mot örat och lotsades prata i den som i en mobiltelefon: "Hej Polisen, vi har en tjuv här.... kanske en bebis-tjuv..." Sedan blev samtalet mer och mer riktat mot mig igen. Han berättade att bebis-tjuven hade kommit bort och stod på vägen så att polisen behövde komma och hjälpa den. Jag var inte helt säker på om det var en bebis som var tjuv som han pratade om, eller om det var en tjuv som rövade bort bebisar.... men det första förslaget var mera troligt. Jag minns inte exakt allt han sade sedan, men jag frågade honom om han kanske skulle vilja bli polis, eller brandman!? Men då tillade Séur: "...eller bebis-tjuv".

Motivational speech failed.

Inskolning och introduktionsramsa

Sibbe började på sin nya förskola i Onsdags. På Tisdagen, alltså dagen innan (doh), så satt han i sitt rum och lekte medan jag vilade i hans säng. Så börjar han med en ramsa... "Jag heter Séur, brevid mig sitter Maggan!" ...han fortsatte själv: "Jag heter Maggan, brevid mig sitter Leo!" ...och så fortsatte han med namn från gamla förskolan, lärare som elever... men efter ett tag så kom det HELT nya namn med in i ramsan: "Jag heter Turkan, brevid mig sitter 'Aurgeonz'" ...sibbes tunga verkade fladra runt av sig själv i munnen då han sade de nya namnen medan han fortsatte med fantasinamn ett gäng rundor till (Turkan var en av de gamla förskolelärarna förresten)...men det är klart. Han visste ju inte vad de nya förskolefröknarna eller barnen skulle heta!

Det har gått bra med inskolningen. Idag stannade jag på samlingen och gick sedan hem medan Sibbe var kvar i fyra timmar själv. Han hade inte ens märkt att jag varit borta, utan sade att "Du var inne när jag var ute och lekte" och syftade därmed på inne i förskolan.... eller ja, det var ju sant, för då han kom in från gården så stod jag ju där och hämtade honom. :)