fredag 3 januari 2014

Årskrönika

Sibbe är ju fantastisk! Nyss så stod han bredvid mig då jag torkade handfatet i badrummet. Jag hade ställt ner alla tandborstar och tandkrämer (vi har 4:a stycken olika framme av någon anledning). Sibbe tar den enda tandkrämen som han får använda samt sin egen tandborste, öppnar tandkrämen och duttar på tandkräm för att sedan borsta sina egna tänder! När jag ska borsta så vägrar han :)

Men så duktig var han ju inte på just tandborstning för ett år sedan, låt oss blicka tillbaka:



Så här liten var jag i början av året. Mitt lejon har varit min extra trygghet hela året, här läser vi en bok tillsammans.

 Ibland har mina handlingar fått oanade konsekvenser, i alla fall oanade för mig!

 Pappa äter hamburgare, jag äter pappa.

 Syrran tittar på då jag backar in under soffan.

 Jag fick hoppa i hoppgungan en del också, men pappa har sagt att jag inte alls var lika glad i den som Ester var. Dessutom har jag växt så snabbt att jag inte kunde ha den så många månader...

 Så jag har skaffat andra intressen istället...

 Som att äta mat!

 Eller att ordna med diskmaskinen.

 Plötsligt blev det fint utomhus så att man kunde grilla. Jag gillar gräset.

 Här tar jag en jamsession med familjen. "Blinka lilla, stjärna där..."

 Mecka med Esters cykel var roligt.

Att testa att gå var också kul, även om jag mest gjorde det på test under ett halvår.

 Det finns många sätt att äta en gurka på, eller hur mamma?!

 Som sagt, gå på test.

För vem har tid att ligga i hårdträning då man har så här stora böcker att läsa ut?

Asfalt mot knäna, en sen då?!

 Man måste ju vara med där det händer! Pennor smakar inte så gott, men jag har inte riktigt gett upp ännu, kanske hittar jag en som är mumsig en dag?!

 Jag vet ju inte riktigt vad man har alla saker till än, men detta kändes rätt bra.

 Så var det nästan midsommar och jag åkte med familjen till torp. Gräset var kul.

 Mojje och morfar också :)

Det var bara att le och se galen ut!

 Ja, ibland blir det tydligen helt rätt då jag testar. Som texten i början av detta inlägg..

 Hos farmor fick jag en bil :)

 När den inte var med fick jag nöja mig med att åka på flaket.

 Hårdaste killarna i Härnösand i somras.

 Så fick jag för mig att jag skulle busa lite mer då pappa hade börjat vara hemma...

 Han avvärjde tramset stundtals, här genom att köpa mig en egen liten gitarr...

 Men jag var snabbt på det igen!

 Att krypa runt med andras skor på händerna är ju en klassiker i min värld, oslagbart!

 En av mina första målningar!

 Jag och Lejon, "HUNTAAAH!"

 Kladdgubbe kallar pappa mig ibland, varför då?

 Jag menar, man har ju inte roligare än vad man gör sig!

 Så lärde jag mig klättra runt överallt också..

 På skansen kom en ekorre och hälsade på mig.

 Jag blev så förvirrad att jag kröp ner i en leksakslåda då jag kom hem.

 Jag älskar min storasyster! :)

 Hon coachar mig alltid så bra, här uppmuntrar hon mig att klättra upp på köksbordet.

 Här lagar vi mat, på samma stol.

 Farmor kom och hälsade på tillsammans med farbror och en kusin.

 Sen gjorde jag och pappa musik.

 Så var det dags att ta på de varma ytterkläderna. Det tar ju så lång tid att man somnar innan det blir färdigt.

 Men första teckning med kritor.

 Här sorterar jag köksredskapen, till mina föräldrars stora förtjusning.

Jag gillar att gå ut, ibland hänger jag bara vid fönstret som en liten katt och tittar ut.

 Så åkte jag tåg med pappa och Ester, det var åtta timmars springande fram och tillbaka i tågvagnen.

 Fixa med disken kan jag göra också, bara jag har något att stå på.

 Men nu blev det lite fel tyckte pappa...

 Mamma gav mig en lakridsklubba.

 Så har ett år gått, så här igång var jag då vi skulle äta nyårsmiddag.


Men jag fick se en del fyrverkerier när klockan slog tolv.

Nu ska jag börja på förskolan om några dagar, önska mig lycka till! :)

torsdag 2 januari 2014

Sjukling

Det tar på krafterna att ha jullov med syrran, så till den grad att Sibbe idag hamnade på närakuten efter ett par dagar och nätter med kruppliknande symptom. Han var INTE glad åt att bli tittad i halsen, men öronen gick bra. Stick i fingret var snudd på ett omöjligt företag, då han vred sig i min famn och skrek rakt ut bara åt att bli tvättad. Uskan som tog proverna konstaterade att "Oj, han var väldigt smutsig!" när han fick upp handen. Jotack, han har krupit runt på golvet här ute svarade jag. Som om jag aldrig tvättar mitt barn va?! Hur eller hur, proverna visade ingenting, sänkan låg bra (vad nu det betyder...) och pencillin behövdes inte. Däremot fick vi bricanyl för att vidga luftrören inför sänggåendet, så med det i kroppen blev han lite lagom speedad här på kvällskvisten och tyckte han skulle vara uppe o titta på hockey med oss istället för att sova. Tro om vissa kan få sovmorgon imorrn, själv ser jag fram emot ytterligare en dag i rikets tjänst. Och hoppas på en friskare son när jag kommer hem imorgon. "Piggare" är skam att säga, för han har energi så det räcker och blir över, sjukdomen till trots. Igår ställde han sig i soffan och kastade sig bakåt rakt in i väggen. När Axel kom för att plocka ner honom slängde han sig över armstödet istället. Axel fångade i luften som tur var.

På tisdag börjar inskolningen, om nån undrar. Januari kommer bli en spännande månad med många omställningar och tillställningar!

måndag 30 december 2013

Lillgurka

Ja, snart är det dags för en årskrönika. Men jag känner ändå att jag behöver skriva något om våran lilleman. I morse så satte han på DEMO-läge på våran TV, samt ändra inställningar så att det låter ett ljud då man startar och stänger TVn...och någon färgmeny som jag inte ens hittar att ta bort då jag använder dosan i alla menyer själv. Detta gjorde han bl.a. med en så kallad "Back roll" mot själva TVn.

Sedan tog han min diktafon och pillade ut batterierna. Det gick snabbt och jag hittade inte det ena efter att ha letat runt i halva vardagsrummet. Sedan hittade jag det, i sätet på Sibbes favoritbil.

Han går nu, för att han vill :) nu är han ledsen och jag måste återgå till mina skyldigheter...

torsdag 28 november 2013

Hallå, någon där?

Idag har lillpuzzkizzen pratat i telefon - i sin mammas bankdosa. Det var många samtal på språk som inte pappa förstod. Ett språk verkade gå ut på att bitas...

Appropå nya alias så hittade jag spontant på "Coco-snurr" då sibbe sprang runt runt i stora sängen och hävde sig över mig och Jess i oändliga omgångar. Då Ester kom hem ifrån dagis så slängde hon spontant ur sig "Snutte-coco" till Sibbe då han satt och joddlade i vardagsrummet. Så det kanske är dags att ringa skatteverket för ett nytt andranamn?!

Vår familj är ju lite tvärt om det klassiska. Här är det mamman som är borta och jobbar sent för att sedan komma hem och vara den som utmanar barnen att lära sig nya saker. Här om sistens satt hon och gick igenom kroppsdelar med sibbe. "Vart är magen" - han tog sig om magen, "Vart är foten" - han tog sig på foten.... osv.

Men, men. Det är inte som om jag inte lär honom NÅGONTING. För ett tag sedan så var han väldigt intresserad av hur jag gjorde i badrummet. Så någon dag senare då jag bytt blöja på honom för att sedan sätta ner honom på pottan varvid Ester skulle ha hjälp med någonting i ett annat rum, då passade Coco-snurr på. Jag var bara in och vände hos Ester lite snabbt, men när jag kom tillbaka så stod han i pottan och kissade. Han stod inte vid sidan om eller framför, han stod i pottan - och kissade. Dags att sitta ner och kissa för hela familjen...

Till sist måste jag bara skriva en rad om tittutleken. Sibbe är jättebra på den. :)

fredag 22 november 2013

High Five

Sibbe är ju en sköning. Under de senaste mornarna har han suttit vid ytterdörren och gnällt redan innan frukost. Det handlar om att komma iväg till öppna förskolan så snabbt som möjligt. Helst ska vi vara först (enligt mig också faktiskt). Men med lite frukost och kläder osv så brukar han få som han vill. Det har blivit lite enklare där nu eftersom han lärt sig att åka själv i rutschkanan. Innan bara blockerade han uppgången där han satt och väntade på pappa stup i ett. :)

Förutom kanan så är det mycket bollar och bilar som gäller nu. Han är väldigt bra på att roa sig själv, men är vi på öppna förskolan så brukar det gå ungefär en kvart mellan gångerna han kryper fram till mig - upp i min famn - och laddar sina batterier en kort stund. Väldigt mysigt hela grejjen.
Hemma är det en del bollar i rörning, men här dansar och sjunger vi mycket också. :P

Idag "high five-ade" jag och ester för någonting hon hade gjort bra. Sibbe satt liksom mitt emellan och såg lite besviken ut då ingen mötte hans hand strax efter. Det gjorde vi dock såklart då vi förstod att han också skulle vara med, det blev ett väldans massa High Five tillslut.

Sibbe är också väldigt duktig på att gå på pottan. En kväll gick han ju dit och satte sig med kläderna på som jag tidigare skrev. Han ställer sig också upp då han är färdig, för att liksom granska resultatet om inte annat. Det kommer nog inte bli så svårt att potträna honom på riktigt då den dagen kommer - syrran vägrade pottan då hon var lika gammal som han är nu.

Till sist måste jag också tillägga lite nyupptäckt föda som ligger i Sibbes smak:
Saltlakrits
Saltgurka
Sourcream n' pepper chips

Ha det gott!