Det tar på krafterna att ha jullov med syrran, så till den grad att Sibbe idag hamnade på närakuten efter ett par dagar och nätter med kruppliknande symptom. Han var INTE glad åt att bli tittad i halsen, men öronen gick bra. Stick i fingret var snudd på ett omöjligt företag, då han vred sig i min famn och skrek rakt ut bara åt att bli tvättad. Uskan som tog proverna konstaterade att "Oj, han var väldigt smutsig!" när han fick upp handen. Jotack, han har krupit runt på golvet här ute svarade jag. Som om jag aldrig tvättar mitt barn va?! Hur eller hur, proverna visade ingenting, sänkan låg bra (vad nu det betyder...) och pencillin behövdes inte. Däremot fick vi bricanyl för att vidga luftrören inför sänggåendet, så med det i kroppen blev han lite lagom speedad här på kvällskvisten och tyckte han skulle vara uppe o titta på hockey med oss istället för att sova. Tro om vissa kan få sovmorgon imorrn, själv ser jag fram emot ytterligare en dag i rikets tjänst. Och hoppas på en friskare son när jag kommer hem imorgon. "Piggare" är skam att säga, för han har energi så det räcker och blir över, sjukdomen till trots. Igår ställde han sig i soffan och kastade sig bakåt rakt in i väggen. När Axel kom för att plocka ner honom slängde han sig över armstödet istället. Axel fångade i luften som tur var.
På tisdag börjar inskolningen, om nån undrar. Januari kommer bli en spännande månad med många omställningar och tillställningar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar